BERGMANLÖRDAG PÅ BION


Lördag 14 Juli skulle Ingemar Bergman fyllt 100 år

Ingemar Bergman skulle ha fyllt 100 år den 14 Juli och det vill vi på Gylleboverket Folkets Bio såklart fira!

14 Juli mellan kl. 16-21 blir det därför BergmanLördag hos oss.

Vi visar en överrasknings-kortfilm, långfilmen ”Det sjunde inseglet” och den nya dokumentären – ”Bergman, Ett år, ett liv” från 2018 av Jane Magnusson.

Mellan filmerna kommer caféet att ha vedugnsbakade pizzor och nygräddade bullar.

Kom och gå som ni vill. Priset för biljetter kommer vara 120 kr för alla tre filmerna (eller 100 kr /film).

Kl. 16.00 överrasknings-kortfilm

Kl. 17.00 Det sjunde inseglet

Kl. 19.00 Bergman, ett år, ett liv

Varmt välkomna på Bergmanlördag hos oss!

Kort om långfilmerna:

Det sjunde inseglet

Bergmans färgstarka mästerverk.

Av alla filmer som Bergman gjorde var denna en av hans egna favoriter. Bergmans kanske allra mest välkända film håller fortfarande lika bra efter över 50 år sedan premiären. En religiöst och gotiskt färgad historia om gott och ont som är lika vacker som svidande aktuell när liv och död möts på ett svartvitt schackbräde.

Scenen där Max von Sydows riddare Antonius spelar schack med döden har blivit så parodierad med åren att det är lätt att glömma vilken fantastisk scen det egentligen är. Vi människor har varit fascinerade av döden sedan urminnes tider, antagligen för att ingen någonsin kan berätta vad som händer efteråt, och Bergman utnyttjade detta till fullo när han 1957 gav världen ett av sina mästerverk.

Bergman-Ett år ett liv ”

Den nya dokumentären om Bergman från 2018 av Jane Magnusson.

Allt du skulle vilja veta om Ingmar Bergman, men varit för skraj att fråga om.

Jane Magnussons dokumentär sätter fokus på Sveriges genom tiderna störste filmskapare, med avstamp i det extra händelserika året 1957 då han bland annat släpper ”det sjunde inseglet”.

Dokumentären försöker ruska om piedestalen som Ingmar Bergman sitter på, samtidigt som den bekräftar att den svenske demonregissören har sin givna plats högt där uppe på den. Det är inte alltid ett smickrande porträtt men likväl skildras Bergmans liv med respekt, vördnad och fascination för mannen och hans otroliga karriär.

Men var ska man börja, när man vill berätta om ett 89-årigt liv och en karriär som sträcker sig över sju årtionden? Jane Magnusson låter filmen ta avstamp i år 1957, Bergmans troligen mest produktiva år. Han släpper ”Det sjunde inseglet”. Han inspireras till att skriva ”Smultronstället”, som både filmas och får premiär under samma år.
Det var också året då Bergman bestämde sig för att vara fullkomligt ärlig. Filmerna blev hans självbiografier och hans terapisessioner. För han saknar inte problem: magsmärtor, dödsångest, svartsjuka och rädslan för att inte vara tillräckligt bra. 

Till detta kommer också en överraskningskortfilm att visas.

Förköpsbiljetter köps via vår hemsida. Biljetter kan även köpas på plats i mån av plats. Biljettkassan öppnar då 15.30.

Vi vill också passa på att återigen skicka ut och tipsa om vårt Juni & Juli-program med massor av nya spännande filmer.

Varmt välkomna!

varmt välkomna!

Gylleboverket på Ystad konstmuseum

IMG_4361Gylleboverket medverkar i grupputställningen Experiment för utopier på Ystad Konstmuseum.
9 Juni-12 Augusti 2018

Gylleboverket (med Etta Säfve, Jona Elfdahl, Shelley Sharr) medverkar med den platsspecifika videoinstallationen ”All is forgiven (a sacrificial rite)”

Kom tillbaka, allt är förlåtet. (Det oförlåtliga- en offerrit’)”

Gylleboverket med Shelley Sharr, Etta Säfve och Jona Elfdahl

 

Om och om igen bär de sina påsar till platsen. De tänder eldar och lägger ner offergåvor, de ropar- kom tillbaka. Allt är förlåtet.I verket ”Allt är förlåtet. (- en offerrit’)”  ”All is forgiven ( a sacrificial rite)” tilldelar Gylleboverket naturen och elementen en mystisk förmåga att förlösa vår hopplöshet, det som håller oss tillbaka och står i vägen för våra drömmar och visioner. Genom utförda ceremonier försöker de väcka nya minnen av att vara människa till liv.

Gylleboverket arbetar här utifrån tankar kring vår relation till naturen och vår omvärld, vårt samtida samhälle och kapitalismens makt, bland annat med avstamp i Guy Debords roman ”Skådespelarsamhället”, vilken belyser en artificiell bildvärld där ekonomiska intressen håller oss fångna i avbilder. Där vi försöker leva upp till bilden av oss själva istället för att vara i livet självt.

Deltagare i utställningen är Amit Sen, Anders Emilsson, Caroline Mårtensson, Gunnel Pettersson, Gylleboverket med Jona Elfdahl, Etta Säfve & Shelley Sharr, Kristina Lindström & Åsa Ståhl, Madeleine Tunbjer & Clea van Berkel, Malin Lobell, Peter Ojstersek och Petra Lilja 

Utställningen är initierad och kuraterad av Gunnel Pettersson.

Vernissage 9 Juni kl. 14-16

Varmt välkomna!
33900398_10216875970519904_7638701079416274944_o

PÅSKUTSTÄLLNING 2018 BEATA GÅRDELER & MATS HJELM

UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN

TORSDAG 29e Mars – SÖNDAG 1 April kl. 12-17

GYLLEBOVERKET, Östra Vemmerlöv

Till årets påskutställning på Gylleboverket har vi äran att få visa verk av Beata Gårdeler och Mats Hjelm.
Båda använder flm som sina främsta medier med stark förankring i viktiga mellanmänskliga och samtida frågeställningar.

m

Mats Hjelm är verksam som konstnär och dokumentärflmare. Hans arbeten undersöker gränserna mellan konst och rörelser av social rättvisa, videoinstallationer och dokumentärt arbete och personliga och globala politiska berättelser.
Mats arbeten har tidigare visats på bland annat Moderna Museet, Stockholm, Museum of African American History, Detroit, Museum of Contemporary Art, Chicago, och Venedig Biennalen.

I vår salong visar Mats ett videoverk där vi ser en man berätta ”How tables came to Umu Madu”, en historia skriven av den Nigerianska författaren Theoben Obikaram Echewa. Berättelsen är improviserad och följer en tradition av Afrikanskt historieberättande och berör vad som hände i Afrika då Europeerna kom.

b

Beata Gårdeler är främst verksam som regissör och har bland annat gjort flmen ”Vännerna” som vann stora novellflmspriset 2014 och den ferfaldigt guldbaggebelönade långflmen ”Flocken”.
Beata bor och arbetar i Stockholm och på Österlen och har under fera år varit aktiv medlem i Gylleboverkets Folkets Bio.

För utställningen på Gylleboverket har Beata arbetat fram ett större platsspecifkt verk som fyller vår stora hangar.
När våra sociala media kommunikationer ökar, minskar våra verkliga nära relationer? Har vårt behov av individualism också gjort vår rädsla och distansering från döden bara större?

Detta är utgångspunkten för Beata Gårdelers utställning som gräver i en samtid vi gärna vill förtränga.

GYLLEBOVERKET PÅ SKÅNES KONSTFÖRENING, Malmö

I WILL NOT BE SAD IN THIS WORLD

Gylleboverket ( Jona Elfdahl & Etta Säfve)

på Skånes Konstförening, Malmö

utställningen pågår fram till 5 November

still 6 skånes

still 3 skånes

still 4 skånes-2

Utställningen var curaterad av Marte Edvarda Tidslevold & Albin Hillervik, Skånes Konstförening
Text av  Albin Hillervik

I sin helhet består Gylleboverkets utställning på Skånes konstförening av uppmickade hjärtslag från en människa, en balja vid vilken en person tvättar besökarnas fötter, ett lergolv som endast får beträdas barfota, ett träd uppgrävt med rötterna, växter som ska hållas vid liv under utställningens gång, dofter, ett vattensystem som droppar, en ljudupptagning av syrsor, en stol där besökarna får en tår placerad på sin kind, en ritual på cello och Adryan Lindéns bibliotek. 

Jag finns inte. Jag föraktas bara i det tysta. Det är självklart att det är ett krig som på något sätt har pågått i min kropp … Självklart är man en pionjär. Självklart är man ett geni. Självklart är man en elit. Självklart är man det för jag är ensam mot alla andra.” Adryan Lindén, Paria 2008

Omkring millennieskiftet går Adryan Lindén i exil. Från sin lägenhet i Rågsved utanför Stockholm betraktar han en värld som han inte längre en del av. I sin exil kontrollerar han sin omedelbara omgivning, kropp och tankar, hela hans värld. Två assistenter är hos honom dygnet runt. De hjälper honom med rullstolen, tvätt, mat och städ. Adryan spelar sitt tv-spel med hjälp av instruktioner till assistenterna. Härifrån förklarar han krig mot omvärlden. Han har ingen plats i den. Den har fallit efter för sin strävan efter renhet och likriktning där bara en viss typ av kroppar och förmågor kan existera. Adryan är kung i sitt rike, en kroppens filosof, gamer, Nietzsches främsta efterträdare, en vanlig människa, överlägsen och sårbar.

Han drömde redan om en raffinerad ensamhet, en bekväm öken, en orörlig ark för att söka skydd i.” J-K Huysmans, 1889

Adryans favoritbok är J-K Huysmans Mot Strömmen från 1884. I boken går dandyn och aristokraten Jean des Esseintes i exil. Från sitt hus i Fontenay-aux-Roses utanför Paris betraktar han en värld han inte längre är en del av.  I sin exil kontrollerar han sin omedelbara omgivning, kropp och tankar, hela hans värld. Två betjänter är hos honom dygnet runt. De hjälper honom med städning, köpa livsmedel, laga mat. des Esseintes uppfinner strategier för deras arbete så att han bara behöver möta betjänterna om det är absolut nödvändigt. Han äter enligt strikta rutiner och experimenterar med lavemang. Han drar för gardinerna och ljussätter rummen. Det är en eremittillvaro långt bort från en värld som för honom ter sig allt mer dum.

Gylleboverkets utställning på Skånes Konstföreningar ingår i en serie av utställningar och projekt där de arbetar med frågor kring mänsklig isolation och vår relation till varandra och till omvärlden.

Gylleboverket är en konstnärsgrupp och plattform för samtida konst och film utanför Östra Vemmerlöv i Skåne. Deras platsspecifika installationer och performanceverk har ofta inslag av och utgår från ritualer och mytbilder. Genom att förena små förändringar av platsen med större scenografiska element är det intresserade av att undersöka bilden av livet kontra livet själv. Med utgångspunkt i tankar och idéer hämtade från relationell estetik arbetar de ofta med “social skulptur” där de använder taktila element som känsel och lukt och gemensamma handlingar för att utmana de invanda bilderna av våra liv.

Utställ ningen på Skånes Konstförening är gjord av två av konstnärerna från Gylleboverket. Jona Elfdahl & Etta Säfve

Jona Elfdahl (född 1977) arbetar med film, performance och installation. Han är utbildad i konst och film vid Kungliga Konsthögskolan (Stockholm), Akademi Valand (Göteborg) och Dramatiska Institutet (Stockholm).  Tillsammans med Gylleboverket har han ställt ut bland annat på Inter Arts Center (Malmö), Verkstad Konsthall (Norrköping) och Galleri Verkligheten (Umeå). Hans filmer har visats i samband med ett flertal festivaler i Sverige och utomlands. Filmen Paria som handlar om Adryan Lindén har visats på bl a CPH:dox (Köpenhamn), Umbolante Filmfestival (Mexico City), Dehli International Ethnograpgic Film Festival, Uppsala Kortfilmsfestival och Göteborgs Filmfestival.

Etta Säfve (född 1973) arbetar gränsöverskridande med installationer, film, ljud performance och objekt. Hon har visat sina verk i grupp- och soloutställningar på bland annat Tomelilla Konsthall, Inter Arts Center (Malmö), Galleri 21 (Malmö), Öviks Konsthall (Örnsköldsvik), Verkstad Konsthall (Norrköping), Verkligheten (Umeå), Galerie 37 (Harlem) och Plan B Projects (Amsterdam). Hon har deltagit i film- och konstfestivaler såsom Supermarket (Stockholm), Transistorfestivalen (Malmö), Transmediale-09 (Berlin, Damaskus, Lima, Plovdiv, Zagreb), Open Art (Örebro) och Timespace (Konsthall C, Gylleboverket, Wiesenburg Berlin). Etta Säfve är utbildad vid Rietveld Academie i Amsterdam.  

Performance under öppningskvällen. Medverkande- Marryan Carlsson

Som en del av utställningen har Gylleboverket bjudit in musikern och tonsättaren Amit Sen att framträda live under öppningen.

Med tack till Dirk Allaerts, Oskar PalatinusLisa Säfve, Bara Mineraler 

Region Skåne, Kulturrådet, Folkuniversitet 

Konsten som motgift och tillflykt

Recension av Gylleboverkets utställning på Skånes Konstförening

Konsten som motgift och tillflykt

av Christine Antaga

Bild: Skånes konstförening 

I will not be sad in this world.

Skånes konstförening, t o m 5 november.

I foajén hörs ljudet av hjärtslag. En ung mans bibliotek ställs ut i två Billybokhyllor. Adryan Linden var en aktivist och filosof som dog alltför tidigt till följd av en medfödd muskelsjukdom. Under 16 år lämnade han bara sin lägenhet för livsviktiga läkarbesök. En självvald exil, där han med assistenters hjälp spelade dataspel, läste, och framförde skarpa idéer om marginaliseringen av funktionshindrade. Hans boksamling kan ses både som ett personligt porträtt, men också ett monument över att lära sig titta på komplexiteten i världen.
Denna utgångspunkt i en frivillig exil från förödande normer visar sig vara en fruktbar ingång för att framhäva konstens potential som plats för sökande och brott mot invanda logiker. Som del av en serie arbeten som behandlar mänsklig isolation har Etta Säfve och Jona Elfdahl från konstnärsgruppen Gylleboverket på Skånes konstförening skapat en uppfodrande och hänförande installation.
Bakom ett svart draperi stiger man in på ett golv av torkad lera, med sprickor och avtryck av fingrar. Längre bort står ett träds rotsystem smyckat med växter, plastpåsar, med vatten porlande ur slangar. Det är vackert ljussatt, som en korsning av fontän och schamanobjekt. Syrsor sjunger från högtalare. I installationen korsas naturligt med artificiellt, betoningen av det sinnliga är förförisk men samtidigt är det påtagligt iscensatt. Rummet får mig att tänka på science fiction-scener där trädgårdar anläggs på rymdskepp. Växter och vatten konnoterar något fritt och rent – en stunds respit i kontakt med det eviga, som när Patrick Stewarts kapten Picard lyssnar på Berlioz – men samtidigt medför det artificiella något äckligt, när man vet att växterna kommer att dö i en konstgjord miljö.
Nog går det att tolka utställningen som en gestaltning av, och därmed argument för, konsten som antidot mot isolation, som salva och tillflykt. Men kanske än viktigare är stråket av förtrollning som finns i presentationen: konsten som en reva i isolationen och vardagens berättelser, där allt kan vara möjligt.

https://www.sydsvenskan.se/2017-10-28/konsten-som-motgift-och-tillflykt